Sötningslexikon |
KariesKaries är en bakteriell sjukdom som orsakas av att bakterier på tänderna vid nedbrytning av socker och stärkelse bildar syra. Därmed sjunker pH, vilket resulterar i frätskador (demineralisering) i tändernas hårdvävnader (emalj och dentin). Tre faktorer krävs för kariesuppkomst:1. Mottaglig tand 2. Syrabildande bakterier 3. Nedbrytbara kolhydrater För att karies ska uppstå måste samspelet mellan de här tre faktorerna pågå under en viss tid. I bakteriebeläggningar på tänderna, plack, finns bakterier som mutansstreptokocker och laktobaciller. Dessa kan bryta ner kolhydrater i födan till organiska syror, framför allt mjölksyra och ättiksyra. Härigenom kan frätskador uppstå i tandemaljen och tanddentinet varvid kalcium och fosfat successivt löses ut. Genom noggrann munhygien och regelbunden fluortillförsel via tandkräm kan kariesrisken reduceras eller t.o.m. elimineras. Fluortillförseln är den viktigaste faktorn för den kraftiga minskningen i kariesförekomst som skett under de senaste decennierna. Kolhydrater som kan bidra till karies är sackaros, glukos, fruktos, laktos och vissa former av stärkelse. Livsmedel med lättillgänglig stärkelse i kraftigt bearbetade produkter, ger upphov till relativt omfattande pH-fall i munhålan. Stärkelse i en kompakt struktur och med låg bearbetningsgrad är svårtillgänglig för munbakterierna och innebär därmed knappast någon kariesrisk. För sockeralkoholer är kariesrisken obefintlig eller låg. Xylitol intar här en särställning med en viss hämmande effekt på mutansbakterierna. Konsumtion av högintensiva sötningsmedel innebär ingen kariesrisk. Fiberrika livsmedel liksom sockerfria tuggummin och pastiller är bra ur kariessynpunkt då dessa stimulerar tuggningen och därmed salivproduktionen. Det är hur ofta man äter nedbrytbara kolhydrater snarare än hur mycket kolhydrater man äter som har betydelse för kariesrisken. I samband med intag av fermenterbara kolhydrater sjunker pH-värdet i placken. Om pH sjunker under den kritiska nivån (cirka 5,7 för emaljen och 6,2 för dentinet) löses kalcium och fosfat ut. Om man däremot äter kolhydrater sällan, hinner saliven reparera den mineralförlust som uppstår på tandytan i samband med måltiderna. |
|
|